Julförberedelser... vanligtvis så klok och förståndig men detta är min frizon... jag tänker berätta för er om allt det svarta, allt det jag varje dag väljer bort. Ni får vara min soptunna. Jag vill vara en Nelson Mandela och är det bitvis men det är inte den sidan jag tänker visa utan det är svarthålet...

Sorg, tung ryggsäck. Svärisar som låtsas gilla en men som egentligen inte gör det. Dom har låtsats i många år. En svägerska som är favoriserad så det skriker om det. En man som aldrig protesterat för han förstår inte, för det har alltid varit så. Vem är det synd om? 50 pluss svägerskan som aldrig fått bli vuxen eller mannen -min man, som aldrig fått vara barn... Som alltid fått stå tillbaka för att systern ropat högst... Eller är det barnen, mina barn, våra barn som nu när dom börjar bli stora märker att kusinen är favoriserad...Eller är det hundarna... våra hundar som INTE får vara i soffan medan svägerskans hund gärna får vara i soffan... Nej inte hundarna... och jag tror inte mina/våra barn heller för dom får sååå mycket kompensation i tid och engagemang av mig...

Varför ser bara jag mönstret?? För att jag är utanför... för att jag aldrig släppts in. Åtminstone inte på riktigt. Bara en låtsasartighet bara för att dom måste...

Eller är det faktiskt bara jag som är överkänslig... som mist för mycket för att emellanåt kunna se vad som är vad... som har en död mamma på näthinnan. En mamma som gjorde allt för mig och mina-våra barn <3 En saknad mamma Så in i helvete saknad.

Eller är det dom döda barnen som gör att jag inte längre är normal fast jag för länge sedan bestämt mig för att jag visst kan fortsätta utan och att jag visst kan vara glad... men ibland undrar jag om alla dessa upplevelser faktiskt gör att jag är överkänslig och att jag är ett...problem...

Vi är välkomna dit på jul men mååååste vi ha alla hundar med oss? Kan vi inte lämna några hemma? Nej för då kan vi inte komma för dom kan inte vara själva hemma och dom är min familj, mina bästa vänner så jag vill gärna fira jul med dom... Kan dom vara i uthuset? Ska svägerskans hund oxå vara i uthuset då?? NEJ självklart inte... Nähä... allra helst skulle väl jag sitta i uthuset jag oxå för jag kan inte alltid bete mig förstår ni... ibland kan jag inte vara tyst när orättvisorna är uppenbara eller när deras munnar säger en sak och kropparna en annan... Hur ska jag då förstå utan att fråga...??? Ibland kan jag inte heller pussa kinder när jag får en julklapp som är så långt ifrån mig som man kan tänka... sidensjal i turkost... NÄR hade jag sidensjal senast?? eller sjal över huvudtaget... Nej men man kan köpa saker som man tycker att jag borde ha så att jag kanske får lite stil som jag så helt saknar... Äter för mycket gör jag oxå... svärfar brukar titta på min tallrik med en lite hånfull min så säger han -Ojdå, värst vad du var hungrig då..och när jag tittar ner så ligger där två potatisar, två bitar gravad lax och en klick hovmästarsås och sen lite sallad.. En normal portion med andra ord... VAD svarar man på sånt?? Vad är syftet med frågan? och precis så brukar jag ibland svara när jag inte orkar spela med spelet... då kan jag säga med min allra vänaste eller ibland min allra vassaste röst - Vad är syftet med din fråga?? Vill du verkligen veta om jag är hungrig eller vill du säga mig någont annat?? Vid dom tillfällena blir det knäpptyst runt hela bordet och jag märker hur jag får ogillande blickar från svärmorsan och svägerskan... och hur man snabbt byter samtalsämne till något helt oladdat. Det värsta som kan hända är nämligen att man tycker olika...

Hon saknas mig så det värker. Inte bara för hennes fantastiska person utan även för allt hon gav. Både mig och barnbarnen... nu finns det ingen som släpper allt och bara kommer om jag behöver det. Ingen ringer och säger -jag saknar mina älskade barnbarn, kan dom inte få komma i helgen... hur hon redan i september köpte julklappar åt dom och berättade det för att sedan när vi kom och hälsade på bara någon vecka efter hon köpt dom så sa hon - åh, jag kan inte hålla mig, dom får öppna presenterna nu... ;) många svängar julklappar blev det ;) från september och fram... ;) Hon saknas mig <3 Det här är min alldeles egna hemliga sida där jag får skriva vad jag vill...